Jag har inte gjort någonting vettigt på hela dagen.
Jag har bara suttit här i min stol och kollat på The Secret Life Of The American Teenager.
Hur patetisk får man bli?

Dagens enda höjdpunkt var när mamma gav mig en chokladkaka och en påse Gott&Blandat.
Tack mamma!<3

Känner mig mycket piggare nu.
Fast jag är lite smått irriterad.
Jag måste köpa kläder!
Efter stor-rensningen har jag inget kvar att ha på mig.
Men the b-day är nära nu, kanske trillar det in lite CA$H
som jag kan sätta sprätt på. Det är väl behövligt som sagt.

Jag kanske borde flytta till Italien.
Där är ju folk ''väldigt medvetna om hur man klär sig''.

Kom precis hem ifrån mormor och morfar, där jag blev bjuden
på jättegod mat och efterrätt. Vi fick oss ett gott skratt både en och två gånger
under kvällen och vi tittade på Let's Dance. Min bror avslöjade då att han och hans
sambo (haha) brukar titta på reprisen på lördagar innan dem börjar renoveringen av lägenheten.
Det känns väldigt hårdrocksaktigt.

Tack för skjutsen Kjell. Jag gillade allsången!

Det måste fungera.
Om inte, vet jag inte vad jag tar mig till.

Har precis lagat mat åt mina föräldrar, efter att ha följt med och handlat.
Jag hjälpte till att plocka ner varorna, packa ner varorna, packa upp varorna,
och laga mat av varorna. Jag är tamejfan fabulös.
Jag borde ta betalt.

Har precis fått en tid hos en privattandläkare i stan.
Kanske kan han göra något åt kaoset i min mun.
Det hoppas jag. Det vore inte en dag för tidigt.

       

Jaha, nehe, jaja.

Jag har ingen aning om vad jag ska skriva.
Mitt liv känns väldigt deppigt och tråkigt just nu.
För ovanlighetens skull ...

Vart är den där ''någon'' som ska förändra mitt liv?

Två ord:
FY FAN!

Han är tamejfan mig upp i dagen!

Idag har jag tagit ändan ur vagnen och börjat på väggskåpet.
Än finns det krut kvar i gumman.

Sitter och slår in paket till bror och far, som har födelsedag.
Hurra hurra!
Och grattis säger vi även till Bert, som har namnsdag idag!

Kysssss

Mötte Mickis i centrum för att handla lite gott till kvällen.
Vi skulle mysa framför Melodifestivalen, som för övrigt var kasst.
Programledarna sög, och artisterna var dåliga. (Utom Salem, min fästman.)

Efteråt följde jag Mickis till bussen som skulle gå 22.12.
Det visade sig dock att den inte gick förrän 22.42, så där satt vi.
När jag sedan gått hem igen kom jag på att jag inte hade någon dörrnyckel.
Där stod jag och bankade på dörren, ty vår dörrklocka är trasig.
När ingen öppnade tog jag upp mobilen och ringde mamma, trodde jag.
Jag hamnade i Mickis lur.

Mickis: Hallå.
Jag: Vart är ni!?
Mickis: Va?
Jag: Vart fan är ni?
Mickis: Du har ringt till mig.
Paus..
Jag: Jaha! Det stod mamma på telefonen när jag ringde.
Fnissande.

När jag sedan ringt både till mamma och till Johan flera gånger,
men inte fått något svar, gick jag runt husknuten och bankade på deras sovrumsfönster.
Då satte hunden igång att skälla, men det hördes inget annat.
Då klampade jag runt till baksidan och började banka på altandörren.
Innanför såg jag hunden som fortfarande skällde genom rutan, men annars var det helt mörkt.
Efter en stund öppnar min mamma altandörren iklädd morgonrock, och tittar förvånat på mig.

Jag: Schysst att man blir insläppt.
Mamma mummlar någonting, jag minns inte riktigt vad.


Så kan det gå.

Det är lördag.
Mamma informerade mig precis om att det blir oxfilé till middag.
Snart kommer Johan hem med en hamburgare+pommes till mig från grillen.
Fabulöst.

Nu lyfter jag på hatten, och säger godnatten till hattifnatten.